Sommarprat från 2002 med Bodil

hörlurarNu har jag lyssnat på ytterligare ett sommarprat med Bodil Malmsten. Denna gång var programmet från 2002 och hon inledde med att berätta att det var hennes 10:e sommarprogram. Jag var alltså helt fel ute när jag trodde hon gjort tre sommarprogram. Det första gjorde hon i alla fall 1980 och under 80-talet hann hon göra hela sju sommarprat. Tyvärr kan jag bara hitta programmet från 1984 på SR:s webbsajt.

Bodil Malmsten var även sommarvärd i P1 åren 1990, 1993, 2002 och 2009, så totalt blev det 11 sommarprat för hennes del plus ett vinterprat 2012.

Hennes karriär som sommarpratare fick dock en skakig början. Det allra första programmet hon gjorde 1980 fälldes av granskningsnämnden på grund av att hon kritiserat en organisation som heter/hette ”Rätten till vår död”. Jag hittar tyvärr ingen mer information om saken än så. Det hade varit intressant att veta exakt vad hon sa som gjorde att granskningsnämnden fällde programmet. Om någon av er vet mer så skriv och berätta!

Nu till sommarprogrammet från 2002. Till skillnad från sommarprogrammet från 1984 så innehöll det här programmet betydligt mer prat från Bodil Malmstens sida. Jag hade inte hört programmet förut men hon bjöd på en del fina rader ur min favoritbok ”Priset på vatten i Finistère”. Ett av mina favoritcitat kom med i programmet: ”Det finns ingen slump för en erfaren kvinna”.

Hon berättade också om prestationskampen hon känt inför alla de sommarprogram hon behövt skriva och inför uppkörningarna när hon skulle ta körkort. I programmet pratar hon också om ondska, om att den bor i oss alla.

I övrigt citerade hon också en hel del andra författare, bland annat Michel de Montaigne. Marcel Proust tog hon också upp i programmet.

Efter att ha lyssnat på två av hennes sommarprogram slås jag av hur mycket Bodil Malmsten måste ha läst och hur generöst hon delade med sig av sina favoritförfattare, favoritrader och böcker. Med tanke på hur produktiv hon varit är det imponerande hur hon hunnit med allt.

Hon verkar dessutom vara en flitig musiklyssnare då hennes låtlista även denna gång innehöll en väldig blandning av musikgenrer. Här är några exempel på låtar:

Bob Dylan – Political World
La Revancha del Tango – Gotan Project
Bénabar – Bon Anniversaire
Bach

Det ska bli spännande att lyssna på de två sista programmen som finns upplagda hos SR. Tror nästa program spelades in 2009 och då hade hon om jag förstått saken rätt flyttat från Finistère till en annan fransk ort/stad så det ska bli spännande att höra om hon tar upp något om det i programmet.

Jag upptäckte ju Bodil Malmsten sent så jag håller fortfarande på att lära mig mer om hennes böcker, dikter och karriär. Det är dessutom väldigt kul eftersom jag hittar ny och oväntad information om Bodil Malmsten varje gång jag söker efter något. Visste ni till exempel att hon är hedersdoktor vid Mittuniversitetet? Den utnämningen fick hon 2006 av den humanvetenskapliga fakulteten vid universitetet.

Jag avslutar dagens inlägg med ett citat från Michel de Montaigne, författaren och filosofen som Bodil Malmsten pratade om i sitt sommarprogram. Tror inte det här citatet kom upp dock:

”Den som fruktar lidandet, lider redan av det han fruktar” Citat av Michel de Montaigne.

Sommar med Bodil Malmsten

sommarpratFör er som inte redan visste det så har Bodil Malmsten sommarpratat minst tre gånger. Det är i alla fall så många sommaprogram jag hittat i SR:s onlinearkiv. Sen har hon även vinterpratat en gång också.

Det äldsta programmet jag hittade var från 1984, ett program jag blev tipsad om av en bekant som också uppskattar Bodil Malmstens böcker. Som tur var fanns detta sommarprogram upplagt på SR:s webbplats så att jag kunde lyssna. Jag måste säga att jag blev ganska förvånad av innehållet som till mesta delen bestod av musik, humorsketcher och dikter.

Istället för att använda musik som avbrott i berättandet så blev berättandet ett avbrott bland musiken. Mellan låtar, dikter och sketcher flikade hon själv in några väl valda rader. När hon inledde programmet med att berätta att hon inte var glad och inte skulle säga så mycket i sitt sommarprat så hade jag väntat mig något helt annat än det som komma skulle. Men efter ett tag med låt efter låt och sketch på sketch så insåg jag att det var så hennes program skulle fortsätta.

Till min förvåning så uppskattade jag det faktiskt. Det var skönt att bara få dela en stund kring musik, humor, dikter och några rader här och där. Och när programmet var över så insåg jag att hon sagt väldigt mycket under programmet med de få ord hon ändå sa.

Två av dikterna i programmet var skrivna av Stig Dagerman och Karin Boye, två av mina favoritpoeter. Dikterna var en Dagsedel av Dagerman, ni vet den där dikten om att man ibland kan låtsas att världen är en bättre plats där ingen skjuts för fyra dollars skull, och I rörelse av Karin Boye.

Bodil Malmsten hade hittat en gammal inspelning där Karin Boye själv läser sin dikt. Det var kul att höra, hade aldrig hört hennes röst förut. Hittade två andra inspelade dikter med Boye på sajten karinboye.se. Där kunde man lyssna på ”Ja visst gör det ont” och ”Önskan”. Förutom att läsa och lyssna på dikter kunde man även se ett urval av akvareller som Karin Boye målat. Det är en mycket intressant webbsida för den som är intresserad av Boye och jag kan varmt rekommendera den .

Förutom Boye och Dagerman så spelade Bodil Malmsten även en del musik och sketcher som jag nämnde här ovan. Bland sketcherna hördes ”Bunta ihop dom” och ”Eländes elände” med Lars Ekborg och musiken var en bred mix mellan progg, rock, jazz och klassiskt.

Som sagt, det var ett överraskande sommarprat mycket olikt de sommarprogram jag är van att lyssna på. Nu ska jag lyssna vidare och se hur hennes andra sommarprogram har varit.

Jag återkommer med några ord när jag lyssnat på nästa program. Tror inte  jag hört det förut heller. Så det ska bli spännande att lyssna på.

Ha det bra allesammans!

Blues för Bodil Malmsten

Förra inlägget ägnade jag ju åt att Bob Dylan får årets nobelpris i litteratur. En riktig storskräll. Att en musiker får nobelpriset i litteratur händer verkligen inte ofta! Något som inte heller händer så ofta är att en författare får en låt tillägnad sig, men just detta har Bodil Malmsten fått.

Låten heter Blues för Bodil Malmsten som släpptes på Eldkvarns platta Svart Blogg 2007. Plura Jonsson, bandets sångare, har skrivit låten som handlar om vänskapen med Bodil, om att åldras, om minnen och om de nära vi delar vår tid med.

Utifrån låttexten får jag intrycket att Plura och Bodil glidit ifrån varandra när låten skrevs eftersom den är skriven i imperfekt. Om det är rätt eller inte har jag ingen aning om, inte heller vet jag hur deras relation utvecklade sig efter att låten släpptes. Jag vet däremot att Bodil Malmsten i sin tur skrivit en dikt till Plura som finns publicerad i loggboken ”Kom och hälsa på mig om tusen år”. Loggboken kom ut 2007 och jag undrar förstås vilken som kom ut först, dikten eller låten.

Bodil Malmströms dikt till Plura heter ”Till Plura Jonsson på en födelsedag”. Precis som låten tycker jag den är jättefin och de lyckas båda förmedla känslan av äkta vänskap på sitt eget sätt.

Det är inte heller bara jag som uppskattar Blues för Bodil Malmsten. Den finns på topplistan hos många Eldkvarn-fans och den har också fått bra kritik av recensenterna.

Här är några rader ur låten som jag gillar extra mycket:

”Hon kanske är som jag
Man har alla och inga vänner
Men hon hade alltid ett gott ord
Om vad som kom ur mina händer” Ur Blues för Bodil Malmsten av Plura Jonsson.

Ur Malmströms dikt till Plura har jag speciellt fastnat för dessa ord:

”Du har överlevt för att berätta om det öde landet. Gör det, besjung och bespotta. Håll på” Ur Bodil Malmstens dikt ”Till Plura Johnsson på en födelsedag”

Precis som alltid i Malmstens texter är innehållet även i denna dikt komplext. I födelsedagshälsningen till Plura ryms vitt skilda ämnen som vänskap, klass, uppmuntran, livet och ojämlikhet mellan könen.

Är du ett fan av Bodil Malmsten tycker jag du bör läsa hennes dikt till Plura och lyssna på Eldkvarns låt!

Inledningsvis så skrev jag ju att det inte var alltför vanligt att det skrivs låtar om författare. Det finns dock en del låtar och här kommer några kända exempel!

  • Sylvia Plath – Ryan Adams sjunger om hur ett liv med någon som Sylvia Plath skulle kunna te sig.
  • Graham Greene – John Cale
  • Hemingway’s whiskey – Kenny Chesney
  • Edgar Allan Poe – Lou Reed

Detta var några exempel på låtar om författare. Det finns fler, men jag kan inte ta upp alla. Om du som läsare har något exempel på svenska artister som sjunger om någon författare så tipsa gärna!

Nu ska jag lyssna på ett gammalt sommarprat med Bodil Malmsten. Tror det spelades in någon gång på 90-talet och jag har inte lyssnat på det tidigare men blev tipsad av en bekant som också gillar Bodil Malmstens böcker. Som tur är har ju SR utökat sitt onlinearkiv med många gamla sommarprogram och Bodil Malmstens fanns med bland dem. Kanske är någon av er också intresserad!

Jag kan också tipsa om en bra sajt för er som är intresserade av att hålla reda på sånt som rör privatekonomi, sidan heter alltomspara.se och där finns alltifrån nyheter till spartips och artiklar med fakta och råd. Men mer om ekonomi kommer säkert i ett senare inlägg. Bodil Malmsten berörde ju ämnen som klass och samhälle. Inte minst Försäkringskassan som var föremål för hennes vassa penna inte bara en utan flera gånger.

Försäkringskassan synas i media

Försäkringskassan kritiserasTyvärr är det inte många man träffar på som har ett gott ord att säga om Försäkringskassan. Systemet fungerar dåligt helt enkelt och detta har på senare tid även uppmärksammats stort i media. Mediastormen mot Försäkringskassan startade när en kvinna avled inne på en offentlig handikapptoalett. Hennes handläggare hade inte beviljat henne rätt till assistans i den utsträckning hon hade ansökt om vilket sen visade sig bli direkt livsavgörande för kvinnan. Det tragiska dödsfallet visade tydligt hur Försäkringskassans beslut hade en avgörande betydelse för kvinnans säkerhet och välmående.

Efter att nyheten kom ut har Aftonbladet publicerat flera artiklar i ämnet och rapporterat om problemen med Försäkringskassan. Bland annat är handläggningstiderna långa, det är svårt att få byta handläggare och det dras ner på assistansstöd. Det är en mycket dyster bild av myndigheten som målas upp i media.

Anledningen till de hårda bedömningarna som leder till sämre assistansstöd för många funktionshindrade uppges vara två domar i Förvaltningsrätten. I domarna slås det fast vad som anses vara grundläggande behov och inte och detta utgår Försäkringskassan ifrån när de gör sina bedömningar.

Jag vill verkligen poängtera att jag inte riktar någon kritik mot handläggarna på Försäkringskassan. En del anställda mår själva dåligt över att regelverket är så stramt eller att arbetssituationen är så hårt pressad. De flesta gör så gott de kan utifrån de förutsättningar de har. Myndighetens problem ligger på ett mycket högre plan. Dels handlar det om lagen, vad ska anses vara grundläggande behov och inte? Som det ser ut nu verkar inte lagen stämma överens med allmänhetens syn på mänskliga behov och ett värdigt liv. För det andra verkar det finnas ett strukturellt problem som ligger bakom de långa handläggningstiderna. Dessa måste man också komma till rätta med.

När jag läser om problemen med Försäkringskassan tänker jag på Bodil Malmsten. Hon hade själv problem med Försäkringskassan, något hon nämner i sin bok Priset på vatten i Finistère, där hon skriver att problemen med Försäkringskassan fick henne att flytta utomlands. På ett ställe i boken skriver hon såhär om sin upplevelse:

”Efter att i hela mitt liv ha försvarat det gemensamma mot de alltmer allenarådande marknadsfundamentalisterna fick jag en erfarenhet rakt ur extremhögerns partiprogram. Jag hade råkat få ett funktionshinder och bli beroende av hjälp – bli inte det. Att Försäkringskassan kallas Förnedringskassan är inget skämt, så går det till.” Ur Priset på vatten i Finistère av Bodil Malmsten.

Tre välformulerade meningar som säger det många runt om i landet känner. Detta är inte heller enda boken som Bodil Malmsten skriver om Försäkringskassan. I boken För att lämna röstmeddelande: Tryck stjärna har en av karaktärerna i boken också problem med Försäkringskassan, men mer om den boken i ett annat inlägg.

Att bristerna och problemen med Försäkringskassan nu lyfts fram i rampljuset är jättebra. Enligt mig måste vi få en lagstiftning vad gäller rätt till stöd och hjälp som stämmer överens med det allmänna medvetandet. Förhoppningsvis kan det komma en förändring. För en del är det tyvärr redan försent, men för många skulle det vara till stor hjälp och till och med livsavgörande.

Nyligen läste jag dock denna dystra nyhet om sjukpenning, så det verkar ju inte som att utvecklingen går åt rätt håll utan snarare åt helt fel. Känner mig oroad för framtiden. Att öppna tidningen och läsa om allt elände i världen och här hemma gör en deprimerad. Men man måste ju läsa, annars vet man ju inte vad som händer och kan jobba för en förändring.

Dylan får nobelpriset

I dag hände något mycket märkligt. Kanske något så märkligt att det aldrig någonsin kommer att hända igen. Svenska Akademien tillkännagav att de utsett sångaren och låtskrivaren Bob Dylan till vinnare av nobels litteraturpris.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Alla har en åsikt i frågan och tidningarna svämmar över av tyckare som vill uttala sig om denna historiska händelse. Åsikterna sträcker sig mellan ytterligheterna helt fantastiskt och helt fel. Dylan själv verkar inte ha uttalat sig ännu och frågan är om han kommer göra det?

Jag är så nyfiken på vad han tycker och tänker! Svenska Akademien hade tydligen inte kontaktat Bob Dylan i förväg och meddelat honom nyheten. Märkligt med tanke på att man i princip skickar hela världspressen på honom. En liten förvarning kunde ju vara skönt att få så att man hinner förbereda sig!

Nu har ju Dylan i och för sig många års erfarenhet av rampljuset och offentligheten så det är säkert inga problem, men det kunde ju vara schysst att bli meddelad i förväg ändå.

Förutom detta med hur Dylan fick reda på nyheten och vad han tycker om att få litteraturpriset så har jag såklart också funderat på vad jag själv tycker om saken. Jag har lyssnat på hans musik i över 15 år och gillar honom jättemycket. Framförallt är det ju hans texter jag älskar, och det är ju också dem han nu prisas för så därför borde jag vara jätteglad. Istället känner jag mig väldigt kluven i frågan och tror aldrig jag kommer kunna komma fram till något annat än att jag tycker det är både bra och dåligt.

Bra därför att man uppmärksammar hans låttexter och skrivande. Dåligt därför att han är musiker och säkerligen anpassar texterna utifrån hur lätta de är att sjunga och hur de passar ihop med musiken. Han arbetar därför inte bara med textens kvaliteter eller själva berättelsen. Därmed inte sagt att han inte gör ett fantastiskt jobb med låttexterna, det gör han och det förtjänar han stor uppmärksamhet för. Men det finns författare som enbart ägnar sig åt orden, formuleringarna och berättandet som borde kunna lyftas fram som pristagare av ett litteraturpris.

En annan orsak till att jag inte är överväldigande positiv till saken är för att han i grunden är musiker. Det finns speciella priser för just musiker precis som litteraturpriset borde vara ett pris för just författare. Det finns så många prestigefulla priser och galor för musiker medan nobelpriset i litteratur är det enda stora litteraturpriset som är känt bland allmänheten. Därför känns det lite märkligt att en musiker får priset istället.

Men jag är som sagt väldigt ambivalent kring vad jag ska tycka om det här. Kanske tänker jag fel? Kanske får jag ett annat perspektiv på saken så småningom, man vet aldrig.

En sak är dock säker. Jag kommer definitivt sitta klistrad framför TV:n och  titta på prisutdelningen och nobelmiddagen om Bob Dylan bestämmer sig för att åka dit och ta emot priset personligen. Om nobelfesten är en världshändelse i vanliga fall är det inget mot vad den kommer bli i år om han kommer!

En annan sak som är säker är att Dylan är en talang utöver det vanliga. Hans låt Like a Rolling Stone anses av många som en av de bästa låtarna i världen och de flesta har nog hört låtar som Blowin in the Wind och Knockin’ on Heaven’s Door. En av mina personliga favoritlåtar är ”One Too Many Mornings.” Läs bara dessa rader ur låten:

”You’re right from your side
I’m right from mine
We’re both just one too many mornings
An’ a thousand miles behind” Ur One Too Many Mornings av Bob Dylan

Om du som jag gillar Dylans texter kanske du uppskattar Michael Wiehes och Ebba Forsbergs tolkningar av hans låtar. 2o07 gav de ut plattan ”Dylan på svenska” och med på albumet fanns svenska tolkningar av bland annat Farwell, Angelina, Boots of Spanish Leather och Masters of War. Där finns även en tolkning av en annan av mina favoritlåtar: ”I shall be released”.

Men jag avslutar istället med ett klipp där han framför låten ”The Times They Are A Changin’ ” eftersom den passar riktigt bra på så många sätt.

Priset på vatten i Finistère

Priset på vatten i Finistère av Bodil Malmsten
Priset på vatten i Finistère av Bodil Malmsten. Finns att köpa på Adlibris där bilden är lånad.

En av de bästa böckerna jag läst är Priset på vatten av Finistère av Bodil Malmsten. Jag minst inte när jag köpte den. Jag minns inte heller var eller varför. Det kan ha varit för omslagets skull. Det är dramatiskt mattsvart med en vit blomma på (det kan vara en pion, men jag är inte säker).

I år är det nio år sedan jag senast läste boken. Jag har läst den två gånger, men senast var 2007. Den här boken tål att läsas fler gånger så någon gång kommer jag att återvända till den på samma sätt som man återkommer till en bra film.

Eftersom det var ett tag sen jag läste boken så har jag den inte i färskt minne. Men för mig är det inte själva handlingen i sig som är det stora med boken utan språket, formuleringarna och berättandet.

Den här boken är en stark kontrast till de spännande deckare och relationsdramer som vanligtvis toppar bästsäljarlistorna. Den handlar om Bodil Malmstens egen flytt till Finistère och allt vad det innebär att slå rot i ett annat land. Den handlar om att försöka anlägga en trädgård, om att lämna ett annat land bakom sig och om vänskap.

Jag har samlat många värdefulla citat ur den här boken. Korta meningar som i sig målar lika många känslor som en del författare behöver en hel bok för att få fram.

Jag tänkte dela med mig av några av citaten någon dag. Tyvärr kan jag inte just nu då jag glömt anteckningsboken jag skrivit upp dem i hos en vän, men jag lovar att återkomma med dem i ett senare inlägg!

Som ni säkert förstått vid det här laget så rekommenderar jag verkligen Priset på vatten i Finistère. Boken har också fått fina recensioner i tidningarna. Tycker du boken verkar intressant så finns den att beställa hos Adlibris som pocket för 50 kr.

Sedan den gavs ut 2001 har det även kommit en uppföljare, ”Sista boken från Finistère”.